Jag trodde att jag vaknade upp till en helt vanlig dag imorse, men där ser man så fel man kan ha. Det hann inte gå många timmar innan denna dag förvandlades till en dag som inte är den andra lik. Att man inte lär sig att vara mer försiktig när man vet hur ont det gör. Man borde tänka på varenda steg man tar. Men nu gjorde jag uppenbarligen inte det, och kanske därmed får skylla mig själv. Det var nämligen så att jag drämde i min ena tå i dörren. Det brukar ju göra ont en stund men sen går det över, men inte denna gång. Nu är tån blårosalila och bultar och slår. Jag skrek till och hoppade på ett ben in till sängen samtidigt som jag höll handen om min skadade fot. Aj!

Kan däremot glädjas åt att Elfsborg igår vann komfortabelt mot ett utspelat Örgryte. Det glädje en elfsborgssupporter som mig. På söndag är det dags att ta sig an Helsingborg på Olympia. Det blir allt annat än en lätt uppgift det där. Men jag tror på seger med 2-1. Om ni tippar nu så kom ihåg vem som sa detta.

Tack för mig. Nu ska jag sätta mig ner och klappa min lilla tå, men den vill helst inte beröras alls just nu....