Här kommer nu ett mindre informativt inlägg. Jag tänkte bara visa mig och säga att jag lever, trots att jag varit frånvarande här på bloggen.

Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa. Det har jag ju lärt mig under dessa dagar. Men det är något som är svårt att vänja sig av med. Jag är född till att vara en tänkare.

Tycker synd om min stackars pappa efter hans operation. Usch va jag inte tycker om att se andra ha ont. Särskilt inte min underbara pappa. Vill att mamma och pappa alltid ska må bra, och någon gång vill jag ge dem tillbaka allt som de gett till mig. Jag är väl inte den som brukar skriva särskilt "privata" inlägg utan detta är mest en blogg med massa blajande. Men att jag har den bästa mamman och den bästa pappan i världen det måste jag ju faktiskt säga.

Nä, nu får jag väl ta och återgå till mitt tänkande..... tänka tänka tänka.... Visste ni att Tänka, det är mitt andranamn. Sofie Tänka säger nu hejdå för denna gång.

 

Grewinnan

11 februari 2010 18:42

jaaa äntligen!! Håll igång bloggen, jag saknar den så mycket! och jag saknar DIG jättemycket! :) många kramar

 

Anna Söderberg

13 februari 2010 15:25

Skönt med ett livstecken!
Försök sluta med ditt intensiva tänkande. Lev i nuet och njut. Kanske lätt för mig att säga men försöööök hjärtat!

Kram

http://ansobloggar.blogg.se

 

Jennyn

15 februari 2010 20:16

puss på dig fina tjejen!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag testar att byta blogg en stund.... ni hittar mig nu här...   http://ibilderochord.blogg.se/   Får se om jag trivs bättre där ;) ...

Funderar från och till på om jag ska byta blogg. Jag har redan ordnat en sida på blogg.se men jag vet inte vilken sida som är den bästa egentligen... Har ni testat olika och vilken tycker ni i så fall är bäst??? ...

 För ett år sedan fyllde denne lille krabat 2 år.... imorgon är det dags för kalas igen. Stora killen ska fylla 3 år.    ...

Nu är det "bara" 149 dagar kvar till beräknad förlossning. Snart halvvägs i alla fall =)      ...

Sitter och tittar tillbaka på bilder från i somras. Då hade lillen/lillan nyligen flyttat in i magen. Tycker att tiden har gått fort, men samtidigt så tycker jag att varje dag går långsamt. Kanske för att jag längtar så hemskt.     ...